Blogg om ferielön och uppehållslön
Lär dig mer om ferielön och uppehållslön. De mest lästa blogginläggen är:
- Ferietjänst eller semestertjänst?
- Vad är ferielön
- ”Finn 5 fel ” i ferielöneberäkningen
Enligt dessa avtal tjänar man in ferielön per månad som är 26,3% för hel månad och 1,25% per arbetsdag för de månader som man inte arbetar hela månaden som augusti, december, januari och juni. Dessa formler gör att om man arbetar ett helt arbetsår och utan frånvaro som påverkar intjänandet så räcker intjänad ferielön till mer än full betalning för julferien och sommarferien. Därför har man infört kompletterande regler i avtalen för att hantera överintjänandet: 1. Max 12 månadslöner, man får inte mer än full betalning under julferien och sommarferien. 2. Korttidsfrånvaroavdrag , om man är frånvarande högst 30 dagar med Fremia avtalet och 60 dagar med Almega avtalet under arbetsåret så ska man få ett korttidsfrånvaroavdrag på 1,25% per arbetsdag man är frånvarande, förutom löneavdraget på lönen då man är ledig. Tidigare kunde man vara frånvarande flera arbetsdagar utan att det påverkade ferielönen, rymdes inom överintjänandet. 3. Slutlön, när man slutar i nära anslutning till vårterminens slut så ska man inte betala ut ferieslutlön för all kvarvarande intjänad ferielön utan att hantera det som om man var anställd över sommaren och betala ut ferielön juni, juli och augusti. Då betalar man inte ut överintjänandet utan tillämpar regeln om max 12 månadslöner. Bilden överst visar ett exempel på detta från Skolboxen. Som bilden visar är skillnaden flera tusen kronor för en person om man hanterar slutlönen rätt eller inte. Om man betalar ut all kvarvarande intjänad ferielön i juni, 81 851,13 kr, istället för att betala ut ferielönen juni, juli och augusti så blir skillnaden 6314,42 kr ( 81 851,13kr - 75536,71 kr = 6314,42 kr)
Försäkringskassan syn på olika ledigheter under ferier
Semestertjänst är vanligaste anställningsformen på arbetsmarknaden. I skolans värld har lärare semestertjänst eller ferietjänst. Det stora flertalet är anställda med ferievillkor. Här förklarar vi tre viktigaste skillnaden mellan de anställningsformerna.
Här beskriver vi några vanliga fel/fallgropar som man kan göra när beräknar ferielön, i manuella beräkningar eller med program som inte hanterar beräkningen på rätt sätt. Vi har också gjort en kalkyl/beräkning på vad olika missar kan få för ekonomiska konsekvenser.
Korttidsfrånvaroavdrag och överkompensation i Almega, Fremia avtalen
Jag har tidigare skrivit några blogginlägg om personalomsättning och att det finns goda skäl till att både beräkna personalomsättning för började och slutade. Det ger mer information om vad som händer i organisation än bara en av de två omsättningstalen och procenten. Sista tiden har jag också haft diskussioner med kunder om att också beskriva hur många som återanställs. Det är relevant för bland annat skolor där man inte får tillsvidareanställa ej behöriga lärare. Det medför att de ej behöriga lärarna anställs med en tidsbegränsad anställning till och med vårterminens slut eller en anställning till mitten av augusti för att sedan återanställas på en ny tidsbegränsad anställning i tolv månader. Dessa regler medför att personalomsättningen blir hög av formella skäl, dessa lärare måste omsättas var tolfte månad och de flesta får en ny anställning och de flesta väljer att fortsätta på samma arbetsplats. I vår lösning för HR-Nyckeltal som finns i våra program Skolboxen och HR-Boxen kommer vi därför inom kort införa en redovisning av antal återanställningar vid sidan av antal började och slutade. En analys från ett verkligt exempel med cirka tusen lärare ser ut så här under året 2023, så här långt i september 2023: