Ferietjänst eller semestertjänst?
De tre viktigaste skillnaderna mellan ferieanställning och semesteranställning
Semestertjänst är den vanligaste formen av anställning på arbetsmarknaden.
Men I skolans värld har lärare antingen en semestertjänst eller ferietjänst. Det stora flertalet av lärare inom grundskolan är anställda med ferielön. Här nedan förklarar vi några viktiga skillnaden mellan anställning med semester och anställning med ferielön.
Samma årskostnad för skolan för de olika formerna av anställning.
Årskostnaden för skolan är den samma för de olika formerna av anställning, 12 månadslöner plus semesterlönetillägg för de som arbetat hela arbetsåret och utan frånvaro som påverkar.
Semesterlagen reglerar vilka ledigheter som är semesterlönegrundande och semesterlagens regler gäller på samma sätt för anställning med ferielön.
Arbetstid och arbetstidsförläggning
Med en Semesteranställning har man en arbetstid på 35–40 timmars arbetsvecka och semester på minst 25 arbetsdagar per år. Alla arbetsuppgifter ska rymmas inom veckans cirka 40 arbetstimmar. Beroende på antalet semesterdagar och hur helgdagarna fördelar sig under året är antalet arbetsdagar för den som har en semestertjänst cirka 220 – 225.
Lärare med ferielön har ungefär samma totala arbetstid per år som anställda med semester. Det som kan skilja sig åt är hur den totala arbetstiden förläggs. En ferielöneanställning är anpassad efter skolans behov och som är speciell för läraryrket. Den är konstruerad så att arbetstiden är fördelad på en reglerad del som är schemalagd och en oreglerad del, så kallad förtroendearbetstid. Det är vanligt att en ferieanställd som arbetar heltid har ett schemalagd/reglerad arbetstid på 35 timmar och 10 timmar i förtroendearbetstid, 45 timmars arbetsvecka .Lärare med ferielön arbetar alltså fler timmar under terminstid i utbyte mot mer ledighet under loven och ferier.
Arbetsgivaren förfogar över den reglerade delen som ska förläggas till 194 arbetsdagar under perioden augusti till juni.
Semester
Ferieanställda kan inte välja när de ska ta ut semester
Såväl ”ferieanställda” som ”semesteranställda” lärare har semester. Skillnaden mellan dem är att de ”ferieanställda” lärarnas inte kan välja när semestern ska läggas ut utan den anses förlagd till första fem veckorna av sommarferien.
Ferieanställda har ett semesterår medio augusti år 1 – motsvarande tidpunkt år 2
Enligt semesterlagen är semesterår för semesteranställda perioden 1 april ett år till 31 mars påföljande år. Den vanligaste överenskomna avvikelsen från lagen är att man låter semesteråret infalla mellan den 1 januari till den 31 december, det vill säga att det löper parallellt med kalenderåret och/eller att intjänandeåret sammanfaller med semesteråret.
För lärare med ferietjänst utgör perioden omkring mitten av augusti år 1 – motsvarande tidpunkt år 2. Det är deras semesterår som också är intjänandeår. Det är en av de stora skillnaderna mellan ferie- och semesteranställning.
Ferieanställda äger inte rätt att spara semesterdagar
En annan viktig skillnad är att ferieanställda inte äger rätt att spara semesterdagar jämförelse med en semesteranställda som enligt lagen, har rätt att spara dagar utöver huvudsemesterns 20 dagar, (dock högst 5 dagar per år) En ferieanställd tjänar in och tar ut sin semester under pågående verksamhetsåret. Semesterdagarna kan inte tas i förskott eller tjänas in för näst kommande år.
Under semesterledigheten betalas ett semestertillägg per intjänad semesterdag, normalt 0,8 % av månadslönen. För ferieanställda betalas detta tillägg i klump, oftast på junilönen.
Semesterlönegrundande frånvaro = ferielönegrundande frånvaro
Enligt Semesterlagen är olika typer av frånvaro semesterlönegrundande och jämställer den med arbetad tid. Detta innebär att denna typ av frånvaro är semesterlönegrundande ett antal kalenderdagar under semesteråret, exempelvis är 180 dagars sjukfrånvaro semesterlönegrundande per semesterår och 120 dagars föräldraledighet per barn är semesterlönegrundande.
För de ferieanställda gäller samma regler för frånvaro som för semesteranställda.
En semsteranställd kan vara tjänstledig några dagar utan att det påverkar semester och ett vanligt missförstånd är att det gäller även för ferieanställda, vilket det gör bara delvis.
Exempel
Semsteranställd som är tjänstledig 5 arbetsdagar
Antalet anställningsdagar (även lördagar o söndagar) x 25 (eller fler enligt semesterrätten) / 365 (antalet kalenderdagar per år).
I normalfallet 365 x 25 / 365 = 25.
Ex tjänsteledighet 5 dagar 365–5 x 25/365 = 25 (man höjer alltid uppåt)
En ferieanställd som är tjänstledig 5 arbetsdagar
Antal semestertillägg för en ferieanställd påverkas inte av tjänsteledigheten men ferielönen påverkas. Den anställdes får ett avdrag från ferielön med 5*(1,25%*månadslönen*syssgrad)
Ledighet
De semesteranställda lärare har 5 veckors ledighet. Lärare anställda med ferietjänst har följande lov: höstlov, jullov, sportlov och påsklov och sommarlov. Det innebär att utöver de lagstadgade fem veckorna (semester i början av sommarferien) har de ledigt runt 7 veckor till. Totalt är lärare med ferietjänst lediga ca tre månader per år. Under höstlov, sport-och påskloven får lärare sin månadslön om de inte är tjänstlediga. Under jullov och sommarlov få de ferielön.
Ferietjänst är en förmånlig anställning som många lärare föredrar. Det är också en het fråga som diskutera ofta. En del lärare tycker att det passar de utmärkt med ferieanställning medan andra tycker att fördelen som förtroendetiden ger kan även vara en nackdel då den ger en känsla av att aldrig vara ledig. Vad föredrar lärare hos er?
Skolboxen, vårt program för att automatiskt beräkna ferielön
Läs mer här om vårt program Skolboxen som idag hanterar alla avtal för ferielön och uppehållslön, integrerat med ett 10-tal lönesystem i Sverige.