Lönekartläggning i 4 steg
1. Lönebegreppet
När man jämför löneskillnader måste bestämma vad som ska ingå i det lönebegrepp som man jämför. Ska vi bara jämföra månadslöner eller också tillägg och förmåner.
2. Lika arbeten
Man behöver befattning eller yrke på all man ska jämföra. Yrkeskoder är ofta bra strukturerade men kan vara för grova i sin indelning. Befattning är ofta fritextbaserade och kan utformas efter eget behov. Att jämföra löner per befattning och yrkeskod är enkelt.
3. Jämförbara arbeten
En lönekartläggning av jämförbara arbeten kräver en arbetsvärdering där man värderar befattningar och yrken utifrån ett antal lönekriterier som man har viktat. ( se bilden)
4. Dokumentation
När man analyserat lönestrukturen för lika arbeten och jämförbara arbeten ska man dokumentera vad man kommit fram till och vilka åtgärder man ska vidta. Denna dokumentation är lönekartläggningen och som ska följas upp över tiden.
Överst på sidan ser du exempel på underlag för lönekartläggning via HR-Boxen
Marknadslöner från SCB
En gång om året publicerar SCB lönestatistik för hela Sverige per yrkeskod, SSYK-kod.
Det finns flera olika system för yrkeskoder i Sverige. Kommuner och regioner har sitt system, Svenskt Näringsliv har sitt system, NYK-koder, banker och försäkringsbranschen har sitt system. Men alla olika kodsystem för yrken kan översättas till SSYK-koder via översättningsnycklar.
HR-Boxen har en funktion för att hämta in SCB:s lönestatistik som gör det möjligt att jämföra egna löner med den nationella statistiken per år.
HR-Boxen kan också ta fram marknadslöner för befattningar, bara de anställda har en SSYK-kod eller motsvarande.
Vad är löneanalys
När man gör en lönekartläggning tittar du på lönestrukturen vid en given tidpunkt och analyserar om det finns löneskillnader mellan kvinnor och män för att se om det finns diskriminering mellan könen.
Ett annat exempel på löneanalys är att Statens arbetsgivarverk tittar på lönespridningen inom staten där man jämför 90:e percentilen delat med 10:e percentilen och beskriver det som ett löneindex/lönespridning. Där har man målsättningen att löneindex över tiden ska vara 2.0.
Om alla har lika lön är löneindex 1.0 men målsättningen för statliga sektorn är att de med det ska finnas en löneskillnad där de som tjänar högst lön ska ha dubbel så hög lön som de med lägst lön. På bilden högst upp ser du exempel på löneindex/lönespridning per befattning.
HR-Boxen stödjer automatiskt analys av lönestrukturen månadsvis för alla anställda minst 60 månader tillbaka i tiden. Med HR-Boxen kan man följa löneutveckling över tiden per yrke, person, anställningsform med mera.
Bilden visar ett exempel på analys av löneutveckling per anställningsform för en grupp befattningar.
EU:s Lönetransparensdirektiv
Juni 2026 gäller nya regler enligt EU:s Lönetransparensdirektiv.
Övergripande handlar det om att det inte ska finns någon lönediskriminering på grund av kön.
Om man följer dagens krav på lönekartläggning i Sverige så är mycket av arbetet enligt de nya kraven uppfyllda. Men alla organisationer med mer än 99 anställda ska skicka in en lönerapport till Diskrimineringsombudsmannen DO som beskriver lönestrukturen för lika och jämförbara yrken utifrån kvinnors och mäns löner.
Arbetsgivaren är skyldig att informera om ingångslöner, lönebestämmelser och praxis vid lönesättning.
Om man inte följer de nya reglerna finns en straffavgift på upp till ½ till 8 prisbasbelopp.
Boka visning
Boka en visning på vår hemsida under Support